Secret Of Love

Så tom, så förvirrad, så osäker... osäkerheten har tagit tag i mig igen...
En enda konversation och så var allt över. Förstår inte att jag inte har insett det tidigare, borde ha förutsett det med tanke på hur allt har varit ända från början, men så går det när man tror gott om alla man möter, att ingen vill eller kan göra någon annan något...
Samtidigt som jag funderar så mycket på mig själv, vad ville jag egentligen? Vad trodde jag egentligen? Är detta bara ännu ett bevis på hur väl jag kan lura mig själv? För det är något som jag verkligen är duktig på, att lura mig själv och att gömma och glömma det som är verkligt... Men det är väl lite det jag har lärt mig att göra ända sen jag var liten för att kunna överleva, gömma och glömma mina riktga känslor, bara göra vad jag är tillsagd...

"Det handlar inte om dig, det är lika mycket jag själv", en sån klysha, men just nu så stämmer den så otroligt bra!